Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke
två steg bak.
Kors och tvärs.
Och hit och dit.
En dag låser vi dörrarna efter oss och bara går.
Ser oss inte om.
Kommer aldrig tillbaka.
Ibland hade hon glömt bort det,
andra gånger gick hon med den tanken varje dag.
"Det fanns en andledning till att det tog slut och den anledningen kommer att finnas kvar"
När spåkvinnors ord etsar sig fast.
När han vände sig om och gav henne beröm
OCH DET VAR DET FINASTE NÅGON SAGT TILL HENNE
På hela den dan.
