Fredag natt och jag hoppas att jag självdör i sömnen.

Hur pass vanligt det är att man självdör i sömen vid 20års ålder vet jag inte.

Antagligen rätt ovanligt.

Men jag hoppas ändå.

 

Pessimism är det värsta jag vet.

 

 

Jag har stället 128 alarm på min svarta Sony Ericsson mobil

Eller ja,

JAG HAR STÄLLT SÅ MÅNGA ALARM MAN KAN STÄLLA

 vilket är fem.

 

Man kan ha bilder, videoklipp, text, musik och diverse andra fenomen till alarmen.

Som om det skulle vara nödvändigt när man ska stiga upp,

man kan ändå liksom knappt se skillnad mellan fram och bak på telefonen.

 

07:00

08:17

08:43

08:59

09:07

 

Sen när dom väl har ringt ställer jag naturligtvis om dom så dom fortsätter ringa tills jag lämnar sängen.

Allt för att förstöra min nattsömn

(Men nattsömn menar jag dom i sträck max 2 timmarna jag sovit)

Att jag somnat först efter 05:00 bör tilläggas.

 

 

 

Idag är det lördag och jag är barnvakt.

Det är en bra dag idag.

(även om jag hatar både barnvakteriet och skriken lite lätt)